Hallå!

Följ mig i sociala medier :)

Hoppet om Obama

Hoppet om Obama

Foto: Cecilia Burman

Östgöta-Correspondenten, 17 januari 2009

Den afroamerikanska befolkningen har väntat länge på genombrottet som heter Barack Hussein Obama. Han tillträder posten som USA:s första svarta president den 20 januari. Det talades mycket om ökat valdeltagande tack vare Obama, men fortfarande nekas miljontals amerikaner rösträtt på grund av kriminell bakgrund – och de största förlorarna är afroamerikanerna. 

– Jag är inte afroamerikan! Jag har båda mina föräldrar samt mor- och farföräldrar här i staterna. Jag är svart amerikan, säger Rodney Lyons med syrlig ton.

Hans hud är skimrande mörkbrun och i bjärt kontrast till den ljusgula väggen bakom honom på International Pancake House i Harlem, New York där han jobbar som servitör. Här serveras den kulinariska amerikanska drömmen i form av äggröra, bacon och pannkakor med sirap. Protein för styrka och sötma för framgång.

För ett par dagar sedan skallade hurraropen mellan stenfasaderna i Harlem. Folk dansade på gatorna, grät och skrattade. Den fjärde november vann Barack Obama ett historiskt presidentval.  För några år sedan gick actionserien ”24” på tv (med Kiefer Sutherland) där en svart man kandiderade till Vita huset. Då var det en orimlig verklighet och Bush var nytillträdd president. 

Deltog inte i valet

Rodney Lyons vill inte kallas afroamerikan, men tillhör likväl den väljargrupp som kallas just så och som sägs ha vunnit sin största seger i och med Obama. Rodney deltog dock inte i valet. 

– Jag tror inte jag kan rösta eftersom jag har suttit inne, säger han.

Rodney är flerfaldigt dömd för narkotikabrott och är en av de 5,3 miljoner amerikaner som inte kan rösta på grund av nuvarande eller tidigare fängelsedomar. Fångar kan inte rösta i USA, med undantag för två stater; Maine och Vermont. Att få rösträtten tillbaka när man avtjänat sitt fängelsestraff är heller ingen självklarhet- det kan dröja år, det kan gälla för resten av livet. 

Han är fyrtio år och har aldrig röstat, eftersom han sedan arton års ålder åkt in och ut ur fängelset.  

Åkte fast för droginnehav

– När jag var femton sålde jag droger… när jag var arton gjorde jag ett inbrott och fick villkorligt. Vid tjugoett års ålder åkte jag fast för droginnehav, men satt bara av ett och ett halvt år i fängelset eftersom jag var så ung. Gissa vad jag gjorde så fort jag blev frisläppt? säger Rodney med en ironisk grimas. 

Vid tjugosex års ålder började han själv använda kokainet han sålde. Hans livshistoria är inte unik, särskilt inte i Harlem som länge dragits med kriminalitet, dåligt underhåll från staten och segregation från innerstadens vita börskapital. Stadsdelen har dock på senare år blivit populär för en blandad medelklass som höjt dess status.

Höga hyror har gjort att många fattiga tvingats flytta, men fortfarande ser man knappt ett vitt ansikte på gatan i Harlem om man bortser från en del turister. Det är alltjämt ett så kallat ”black community”. 

Många som inte kan rösta

Rodney känner många som inte kan rösta på grund av tidigare brott. Han ropar på sin kollega, Angela som är i samma ålder som han själv. Hon hade röstat på Obama om hon hade haft möjligheten säger hon medan hon torkar av bordet. Varför hon inte kan rösta vill hon inte berätta.

– Jag har mina orsaker, säger hon och lämnar bordet, rent från sirapsfläckar.  

Angelas situation är densamma som för cirka fyra miljoner andra amerikaner som efter frigivning från fängelset verkar i samhället genom att jobba, konsumera och betala skatt - men utan möjligheten att påverka via röstsedeln. 

Olika förutsättningar

I New York är 90 procent av dem som döms för narkotikabrott svarta, trots att majoriteten av droganvändarna är vita, enligt Brottförebyggandet Rådet (BRÅ). En siffra som kan förklaras av att det är lättare för polis och åklagare att komma åt gatudrogerna som domineras av svarta försäljare och användare än drogerna i dyra villor på östra Manhattan.

Obama är inte blind för rasdiskrimineringen och uppmärksammar drogpolitiken i sitt program för medborgarrättigheter. Han vill slopa skillnaden mellan crack och pulverkokain i juridisk mening. Innehav av drogerna skiljer sig kraftigt åt i straffsats men är i princip samma sak.

Crack ger strängare straff och är vanligare bland svart underklass, medan pulverkokain ger lägre straff och är vanligare bland vit medel- och överklass i privata miljöer. 

Började sälja droger

Rodney minns sin uppväxt som trygg fastän de levde på existensminimum och fick matkuponger subventionerade från myndigheterna. Hans mamma var femton år när hon födde honom i ett ofördelaktigt område i Houston, Texas. Han började sälja droger när han var femton år för att förse sig med pengar och högre status. Ett år senare blev han själv pappa till en son som idag är tjugofyra.

Pengar är fortfarande Rodneys drivkraft. Pengar är allt. 

– Hade jag växt upp någon annanstans hade jag kanske tänkt och agerat annorlunda. Idag kan jag tycka att det var ett dåligt val att börja sälja droger, men då var det pengarna som lockade mig. Pengar och kvinnor, säger Rodney och ler snett. 

Fängelset har räddat livet på mig, jag hade nog gjort värre saker och fått livstid om jag inte åkt fast så tidigt.
— Rodney Lyons, dömd för att ha sålt droger

Han hymlar inte om att han fortfarande använder droger, lite marijuana varje dag. Han ser det inte som ett brott, vilket kanske förklarar hans ständiga återvändo till fängelset. 

– Fängelset har räddat livet på mig, jag hade nog gjort värre saker och fått livstid om jag inte åkt fast så tidigt. Där inne har man dåliga och bra dagar precis som i världens utanför, men man måste ha varit där för att förstå hur det är, säger Rodney om tiden i Texas fängelse.

Harlem ligger på norra Manhattan. Här behöver man bara blunda, snurra ett varv och peka för att hitta människor som inte kan rösta på grund av brott, säger man på gatan. USA är det land i världen som har högst andel av sin befolkning i fängelse eller häkte, nämligen 2, 3 miljoner människor – av dem är cirka 40 procent svarta.

Totalt är 7,3 miljoner (lika med 3,1 procent av den vuxna befolkningen) amerikaner övervakade genom häkte, fängelse eller villkorliga domar enligt U.S. Bureau of Justice. Ändå drömmer många fortfarande om Amerika som ”frihetens land”, eller som Rodney uttrycker det:

– USA är ett av de länder som fler människor vill bryta sig in i än ut ur. 

Villkorlig frigivning

Rodney har avverkat både fängelse och sin villkorliga frigivning och har därmed återfått rösträtten, enligt New Yorks lag. Att han hade chansen att rösta i årets val visste han inte. 

– Jag har inget förtroende för valsystemet. Jag respekterar att andra har det, men kom igen, det tog fyrahundra år för Amerika att få en svart president. Den svarta befolkningen kanske får bättre självförtroende med Obama, men jag tror inte det kommer att ske några större förändringar under min livstid, säger Rodney och fortsätter:

– Dessutom är New York en demokratstat så min röst hade inte spelat någon roll för Obama. Om jag lagt min röst i Texas spelar det heller ingen roll eftersom republikanerna alltid vinner där.

Hoppet om Obama 11.jpg

Den kandidat som vinner flest folkröster i delstaterna får alla elektorsröster, medan den förlorande kandidaten får noll. Det var så George W Bush vann över Al Gore valet år 2000. Gore hade majoriteten folkröster, men Bush fler elektorsröster.

En av Obamas lyckade strategier i valkampanjen var att uppsöka väljare som i tidigare val inte deltagit i någon större utsträckning. Obama hittade nya väljare bland förstagångsväljarna, arbetarklassen och minoriteterna. Valdeltagandet ökade, men systemet brottas fortfarande med såväl kommunikationsproblem som etiska problem. Brennan Center for Justice är en förening baserad i New York som arbetar för medborgarrättigheter.

Den svarta befolkningen kanske får bättre självförtroende med Obama, men jag tror inte det kommer att ske några större förändringar under min livstid.

Deras undersökningar (utförda år 2003-2008) visar att valkontoren i de olika staterna är dåligt informerade om skillnader i reglementet rörande rösträtt för straffade personer. I New York hade 38 procent av de lokala valkontoren felaktig information huruvida före detta fångar kunde rösta eller ej.

En etisk motsägelse för en kristen stat som USA – som upprepar vikten av god moral och tro till Gud – är att före detta straffade avkrävs att betala skatt och därmed finansiera det rättsväsende som diskriminerar olika grupper i samhället och håller dem från valdeltagandet. Dessutom nekas många möjligheten att påverka efter avklarat straff.

Syndens förlåtelse gäller inte kåkfarare. 

Alla behandlas inte lika

Rodney leker med mobilen på bordet och sveper med blicken över lokalen, hans nya jobb i en ny stad han ännu inte lärt känna. Den fjärde november var Harlem mitt i en kokande valvaka, och ord som demokrati och förändring genomsyrade demokraternas tal. 

– Demokrati är bra i vissa situationer, men i det här landet behandlas inte människor lika. 

Precis som många andra amerikaner har Rodney flera jobb, men idag är eftermiddagen fri. Han beger sig ut på gatan där regnet duggar tätt och gör asfalten blank. För bara några dagar sedan hälsade på främlingar på varandra med ett ord: ”Obama.” 

USA:s nya president har fyra år på sig att bevisa sin rätta färg. 

"Jag tycker att ekologiskt mode ska vara för alla"

"Jag tycker att ekologiskt mode ska vara för alla"

Göran Greider: "Jag ser sällan bakåt"

Göran Greider: "Jag ser sällan bakåt"